Museiparken – kultur utomhus

Hällkistan

De äldsta fornlämningarna som är synliga ovan mark är hällkistorna. De uppfördes i slutet av stenålder ca 2400 f Kr – 1800 f Kr och fungerade som gravar. En sådan hällkista låg fram till 1937 på åkern ute vid Kronobergs kungsgård strax norr om Växjö (nuvarande St Sigfrids folkhögskola).

När hällkistan upptäcktes så fann man man flera flintföremål, bland annat dolkar, skrapor och en pilspets. Här fanns också en skafthålsyxa av sten. Delar av hällkistan flyttades till Museiparken och fynden förvaras i Smålands museums samlingar.

Högloftsstugan

Byggnaden stod ursprungligen i Sundranäs i Angelstads socken och var arrendetorp under överstelöjtnantsbostället Sundranäs. Under namnet Skogstorp är det känt sedan 1750-talet, men det kom att kallas Fiskaretorpet då den förre soldaten vid Kronobergs regemente Jonas Larsson Fiskare flyttade in1815. De som senare bodde i torpet försörjde sig delvis på fiske i Bolmen vilket fått namnet Fiskaretorpet att leva kvar.

Museichefen Paul Boberg såg till att högloftstugan flyttades till sin nuvarande plats 1928. Högloftsstugor med en eller två tillbyggda höga loft vid sidan av den låga bostadsdelen, stugan, var vanliga i framförallt sydvästra Småland och i de norra delarna av Skåne och Blekinge. De kallas också för Sydgötiska hus.

Hjulkvarnen från Gärdeshult

År 1930 inköptes kvarnen från tre gemensamma ägare i Gärdshult i Asa socken, museichefen Paul Boberg betalade 30 kronor. Hjulkvarnen, som modellen kallas, återuppfördes på nuvarande plats 1934. På denna kvarn har vattnet gått i en ränna och satt fart på kvarnhjulet under dess axel – det kallas underfall.

Loftboden från Långaskuv

Loftboden, som även kallas Måleråsboden, flyttades från Långaskruv Postgård i Hälleberga socken till Museiparken 1939. Ägaren Martin Sandgren ville att boden skulle bevaras till eftervärlden och kontaktade museichefen Paul Boberg, som såg till att den blev inköpt av föreningen Växjö musei vänner.

Loftbodarna var länge de enda hus på de gamla gårdarna som var byggda i två våningar och användes framför allt till förvaring. En del av bodarna hade indragen andravåning med en utanpåliggande loftgång. Den varmare delen av året ordnades det ibland sovplatser där. Om loftboden byggdes ihop med bostadshuset kallades den gemensamma byggnaden Högloftsstuga.

Väderkvarnen från Sirkö

På många av de bebodda öarna i Åsnen fanns under 1800-talet väderkvarnar. Denna holkkvarn, som Smålands museum förvärvade 1930, kommer från Näset vid Mjölknabben på Sirkön i Urshults socken.

De bönder som hade egna kvarnar slapp att frakta sin säd långa vägar, ibland med båt, för att få den mald. Det här kvarnhuset är i två delar där den övre kan vridas för att fånga upp vinden vilket håll det än blåser ifrån. Kvarnen från Sirkön återuppfördes i Museiparken 1932.

Västregårdsladan

Byggnaden är egentligen ett sädesmagasin men kallas Västregårdsladan, en benämning som troligen uppstod när den flyttades från sin ursprungliga plats. År 1967 bedömde man att magasinet var omkring 100 år och att konstruktionen var kulturhistoriskt intressant.

Smålands museum ansökte om medel för att flytta och bevara den för framtiden, något som stadsfullmäktige beviljade i februari 1968. Magasinet monterades ner och flyttades från Västregård, vilken var en av de ca tio gårdarna i byn Hov alldeles norr om Växjö. Då byggnaden flyttades till museiparken 1971 var Hov en stadsdel i staden Växjö.