Din podd på jorden

Bent Jörgen Jörgensen kom till Växjö 1947 då han tog över växjöarkitekten Paul Bobergs kontor. Jörgensen färdigställde de många påbörjade projekten men tog också in nya uppdrag och skaffade sig snart ett namn som kunnig och framsynt arkitekt. Jörgensen har ritat flera kända byggnader i Växjö. Bland dessa kan Utvandrarnas hus, Teleborgs kyrka, Båtsmanstorget och Kungsmadskolan nämnas. I det här avsnittet lyssnar vi till ett panelsamtal mellan Britt Marie Börjesgård, Svensk Form Småland, författaren Thomas Lissing och Samuel Palmblad, 1:a byggnadsantikvarie på Kulturparken Småland, där de diskuterar Bent Jörgen Jörgensen och hans många arkitektoniska verk och gärningar.

Bergkvara slott ligger som en vacker ruin en bit utanför Växjö vid Bergkvarasjön. De idag gamla och förfallna murresterna var en gång i tiden en mäktig borg och ett centrum för den rika Trollesläktens ägor. Tillsammans med historikern Håkan Nordmark kommer vi i detta avsnitt följa Bergkvara slott och dess ägare genom flera sekler av storhet och olyckor. Platsen har upplevt allt från krig och uppror till familjeliv och fredligt lantbruk och gått från riddarborg till gustaviansk sätesgård. Det här är Bergkvaras historia.

Det här är det andra av två specialavsnitt där vi utforskar erfarenheter av migration. I det här avsnittet möter vi Melita från Bosnien och Walter från det forna Sudetenland som samtalar om sina erfarenheter av att komma som nya till Sverige. Kulturparken Småland driver ett projekt där nya metoder för att lyfta andras röster om migration testas och genom det projektet presenteras pilotavsnitten som går under titeln ”Våra berättelser”. De medverkande har till största del själva arbetat fram innehållet i samarbete med Kulturparken Småland.

Producent är Emma E Produktion på uppdrag av Kulturparken Småland. 

Hur kom det sig att ett litet bortglömt bruk i de småländska skogarna på bara några år utvecklades till en av världens mest framstående konstindustrier?
Henrik Sandberg, författare till boken ”Orrefors 1898-1930” och Erika Lagerbielke, formgivare och professor, i samtal med Petter Ericsson, Kulturparken Småland.

Det här är det första av två specialavsnitt av Din podd på jorden där vi utforskar erfarenheter av migration. Här möter vi Adiam från Eritrea och Miriam från Uruguay som samtalar om sina erfarenheter av att komma som nya till Sverige. Kulturparken Småland driver ett projekt där nya metoder för att lyfta andras röster om migration testas och genom det projektet presenteras dessa pilotavsnitt som går under titeln ”Våra berättelser”. De medverkande har till största del själva arbetat fram innehållet i samarbete med Kulturparken Småland.

Producent är Emma E Produktion på uppdrag av Kulturparken Småland. 

Lyssna in julen tillsammans med Din Podd på Jorden. I årets uppesittarpodd gästas vi av författaren Ida Andersen som under året gav ut romanen ”Skörgossen” som är del två i hennes svit om 1700-talet och Kosta glasbruk. I podden berättar Ida om alternativa julfiranden under 1970-talet. Karin Nilsson är etnolog och har under året medverkat i boken ”I det ljusa Småland”. I den och för oss berättar Karin om julfirandet på en gård i Småland under tidigt 1900-tal. För den musikaliska julstämningen svar Jonas Åkerlund, framstående spelman och återkommande gäst i Din podd på jorden.

Borgen Piksborg byggdes under senare delen av 1300-talet på en ö i sjön Bolmen, sydväst om Ljungby. Borgen var strategiskt belägen som fäste i gränslandet mellan Danmark och Sverige och ett administrativt centrum som stod för den kungliga skatteindrivningen i denna delen av Småland. Piksborg hamnade ofta i händelsernas centrum och dess historia rör drottning Margareta, gränshandel, brinnande borgar och inte minst Engelbrektsupproret. Idag finns inte mycket kvar av borgen, däremot finns en stor och välbevarad arkeologisk fyndsamling som hjälper oss att lära och förstå mer om borgen och om människorna som levde och verkade där.

I det här avsnittet talar vi om några av de många brev som skrivits av svenska amerikaemigranter. På Svenska Emigrantinstitutets arkiv i Växjö finns cirka 30 000 brev som skickats mellan USA och Sverige samlade. Breven utgör en källa till kunskap och förståelse för människors upplevelser av det nya landet, eller att vara kvar i hemlandet då släkt och vänner lämnat. Pauline Alkenäs och Lina Akram från Linnéuniversitetet har undersökt ett hundratal brev för att studera hur känslor av hemlängtan och nostalgi uttrycks. De har funnit några olika teman i breven och de har också tittat närmare på om män och kvinnor beskriver liknande känslor olika.

Svea Larson är doktorand i skandinaviska studier vid universitetet i Wisconsin-Madison och har forskat på hur kvinnliga emigranter från Sverige upplevde flytten från hemlandet till Amerika och hur deras liv såg ut i USA. Majoriteten åkte själva och genom brev och andra kvarlåtenskaper har eftervärlden getts möjlighet att förstå hur dessa kvinnor gav uttryck för sin svenskhet men även hur de anpassade sig till det nya landet. En del av kvinnorna valde att åka tillbaka till Sverige och en stor del av Sveas forskning har handlat om just dessa kvinnor. Bland annat hur det gick för dem och vad de gjorde med pengar och kunskaper som de skaffat under sin tid i USA.

”Växjö är ej mer” är den ödesmättade rubriken från en tidning den 1:a november 1843. Branden som brutit ut kvällen före hade då härjat staden i 18 timmar och förvandlat stora delar av staden till förkolnade stumpar. Det hade inte ens gått sex år sedan branden 1838 och många kom fortfarande ihåg branden 1799. Det här var långt ifrån de enda gånger Växjö har brunnit. Men hur började bränderna och varför blev de så förödande? Vilka konsekvenser fick de, inte bara för vanligt folk utan även för staden både ekonomiskt och politiskt? Och går det att märka av det idag?

Visste du att det för bara 60 år sedan fanns ett helt kvarter med gamla sneda och vinda trähus på den plats där Båtsmanstorgets betongbyggnader idag står? Att det även fanns gott om små trädgårdar med blomsterrabatter och växande fruktträd låter kanske ännu mer främmande sett med dagens ögon. Följ med när historiker Håkan Nordmark poddguidar genom de snirkliga gatorna i Växjös Båtsmansbacke och berättar om dess uppkomst, livet i kvarteret och om 1960-talets hetsiga rivning.

Digital utställning om Båtsmansbacken

Till poddavsnittet har vi även tagit fram en digital utställning som visar fotografier och bilder från Båtsmansbacken. Utställningen hittar du här i vårt digitala museum.

Årets Uppesittarpodd från Kulturparken Småland är här och i år träffas arkeolog Alexandra Stiernspetz Nylén, historiker Håkan Nordmark, musiker Maja Heurling och programledare Petter Ericsson för att samtala om julen och det kommande året. Alexandra berättar om händelser kring Kronobergs slottsruin, bland annat om de 8 000 arkeologiska fynd som gjordes vid utgrävningarna på 1930- och 1940-talen och som nu har registrerats färdigt. Pågående forskning kring fynden visar även att det är en bild av vardagen på borgen som börjar växa fram.

Maja Heurling sjunger och berättar om amerikaemigranten Signe Aurell som utvandrade till Amerika på egen hand 1913. Aurell var samtida med Joe Hill och kämpade för frigivningen av honom efter att han anklagats för mord. Aurell lämnade efter sig diktsamlingen Irrbloss som har två bärande teman, dels hemlängtan och dels politisk aktivism. Maja Heurling har arbetat tillsammans med musikern Ola Sandström för att tonsätt Aurells dikter. Håkan tar upp jultraditionen om ärtkronor och berättar utifrån Blenda Anderssons beskrivningar hur man smyckar sitt hem genom att pyssla ihop en fantasifull krona av ärtor, silkespapper och stickor. Så samla släkt och vänner, ta fram glöggen och pepparkakorna och luta er tillbaka för en stunds julig underhållning med årets Uppesittarpoddgäng.

Häng med när podden besöker Inglinge hög en blåsig dag i oktober! Tillsammans med arkeologerna Åsa Alering och Alexandra Stiernspetz Nylén pratar vi om den mystiska högen, om dess långa historia, om arkeologiska utgrävningar och om de myter som finns knutna till platsen.

Historiker Håkan Nordmark om smålänningen Salomon August Andrée och hans ballongresor. Medverkar gör också musikern Jonas Åkerlund. Avsnittet är inspelat inför publik under Sagobygdens Musik- och Berättarfestival, juni 2022.

I vårt 34:e avsnitt riktar vi blickarna mot en riktig doldis inom konstvärlden, nämligen svenska gravskulpturer. Nästintill gömd och bortglömd, inte minst av konsthistorien, finns storslagen konst i form av gravskulpturer på svenska begravningsplatser. Berit Linden, författare och konstvetare berättar om konstskatten och om dess skulptörer. Med i studion är också Emma Schmidt, konstvetare och konstpedagog vid Kulturparken Småland.

Under 1980- och 1990-talet var Sverige en stormakt inom tennisen. Sverige vann då ett flertal Davids cup-titlar och inte sällan var halva laget från Växjö. Janne Gunnarsson, tennisspelare som varit rankad 25:a i världen och Sven Elofsson, Smålandspostens sportreporter som bevakade de gyllene åren berättar om tiden då Växjö var en dominant inom världstennisen.

I slutet av andra världskriget fick Röda Korset i uppdrag att genomföra en aktion för att rädda människor ur nazisternas fångläger. I mars 1945 sattes expeditionen som blivit känd som ”De vita bussarna” igång. När aktionen avslutades hade de vita bussarna fört ungefär 15 500 personer till Sverige och många av passagerarna kom till orter i Kronobergs län.

Det har inte tidigare funnits någon sammanställning om hur mottagandet i Kronobergs län såg ut och Kulturparken Småland har därför velat bidra till mer kunskap om händelsen. Under det senaste året har Kulturparkens 1:e antikvarie Samuel Palmblad sökt information i olika arkiv och försökt hitta människor som känner till eller själva minns händelser från den här tiden. I Din Podd På Jorden berättar Samuel vad han har hittat.

Årets uppesittarpodd från Kulturparken Småland är här och det är ett sprakande julavsnitt vi bjuder in till. Häng med in i den 300 år gamla högloftsstugan och lyssna till samtalen om julens spännande bildvärld och helt obesvärliga vintervägar. Dessutom bakar vi julens klassiska lilla bakverk, klenäter, och lyssnar till finstämd högläsning om privatdetektiven Ture Sventons julfirande. För de musikaliska inslagen står spelman Jonas Åkerlund som ger oss julens musik på fiol, gitarr och med sång.

Så samla släkt, familj och vänner, fram med glöggen och pepparkakorna och luta er tillbaka för en timme julig underhållning med årets uppesittarpoddgäng: Emma Schmidt, Alexandra Stiernspetz Nylén, Håkan Nordmark, Jonas Åkerlund, Petter Ericsson och Kim Borvander Lindstedt.

I Oktober 2021 öppnar den nya emigrationshistoriska utställningen Det Nya Landet på Utvandrarnas hus i Växjö. I det 30:e avsnittet av Din Podd På Jorden följer vi därför med in bakom scenerna för att höra mer om utställningen och om tankarna och arbetet som ligger bakom. Vi får även lära oss om några av utställningens mest fascinerande och känslofyllda föremål – exempelvis det fickur som 1912 föll i vattnet när Titanic förliste och fickurets ägare, Mauritz Ådahl, omkom.

Redan som liten pojke, hemma i Berg, blir Thage G Peterson bekant med författaren, journalisten och ledamoten av Svenska Akademien, Elin Wägner. Thage G Peterson är tidigare minister, statssekreterare och riksdagens talman. Han var under många år en av Olof Palmes närmaste medarbetare. I Din Podd På Jorden berättar han om hur den unge Thage och Elin fann varandra och ofta satt på bänken vid kyrkan och språkades vid. Inspelningen är gjord i Elin Wägners arbetsrum på Lilla Björka, i Bergs socken.

I höstens första poddavsnitt gästas vi av Kulturparken Smålands konservator Maria Varhelyi. I studion pratar vi om konservering och arbetet på en av museets mer dolda verksamheter, och på Kulturarvscentrum Småland kollar vi in den stora frysen som går ända ner till -34 grader och som ser till att skadedjur hålls långt borta från museets kulturhistoriskt värdefulla föremål. Maria berättar också om några av de föremål som hon har jobbat med och som kommit att beröra henne allra mest – bland dessa finns hopknycklade skyltar från stormen Gudrun och en gynekologstol från Växjö kvinnofängelse.

I det här avsnittet möter Håkan Nordmark, historiker på Kulturparken Småland, Kristina Thorvaldsson, projektledare på Växjö kommun, för att utifrån ett historiskt och ett modernt perspektiv prata om Bäckaslövsområdet i Växjö.

Med utgångspunkt från att Växjö kommun ska skapa ett helt nytt bostadsområde på Bäckaslöv tittar vi nu närmre på platsen som genom århundraden använts av bönder, borgare, kyrkan och militären och som snart ska bli ny hemadress för många växjöbor. Dessutom bjuder Håkan på en fräckis om Postverket och gården Skärvet.

En oktoberkväll 1925 skedde något som skulle komma att skaka det lilla småländska samhället Grimslöv – mordet på affärsidkerskan Anna Lang. Grimslövsmordet fick stor uppmärksamhet och det dramatiska efterspelet pågick i många år då mordutredningen gång på gång lades ner i brist på ledtrådar. Till slut dömdes en person för mordet men än idag är det osäkert om personen som dömdes faktiskt var skyldig. Museipedagog Anna de Faire leder oss genom händelseförloppet och efterspelet i en dramatisk och mystisk händelse som än idag lever kvar i minnet hos folk i Grimslöv och Kronoberg.

1947 kliver den då 26 åriga Ingeborg Lundin in som en av de allra första kvinnliga konstnärerna på Orrefors glasbruk. Orrefors är vid den här tiden ett mansdominerat bruk med traditioner och tydliga strukturer. Trots detta ska det inte dröja länge innan Ingeborg tar plats som en av brukets mest berömda och aktade konstnärer med flera internationella designklassiker på sin meritlista.

Kollegan och glaskonstnären Erik Höglund beskrev Ingeborg som ”Glasets drottning” och bland hennes uppmärksammade konstverk finns Timglaset, Tulpanvasen och det ikoniska Äpplet – en riktig designklassiker från 1950-talet. Den 30 mars 2021 är det 100 år sedan Ingeborg föddes och dagen till ära hyllar och fokuserar Din podd på jorden på hennes konstnärskap och hennes många uppmärksammade och älskade verk.

Snapsvisan är något av det mest unikt svenska vi har. Den är på samma nivå som midsommarstången, köttbullarna, dalahästen och IKEA. Visorna utgör en skatt i den svenska folksjälen och de allra flesta har nog åtminstone någon gång sjungit klassikern Helan går – den odiskutabla ettan som även använts som Sveriges nationalsång.

Men när började egentligen svenskarna sjunga snapsvisor och varifrån kommer behovet av att sjunga en liten visa innan supen ska tas? Och inte minst – hur passar snapsvisan in i bilden av den annars så inåtvände och blyge svensken? I det här avsnittet tittar vi och Hasse Nilsson, 2020 års svenska mästare i nyskrivna snapsvisor, på snapsvisans historia och vilken roll visan har spelat för svenskarna. Skål och välkommen!

Under andra världskriget fick Sverige bevittna hur land efter land i Europa ockuperades. Rädslan för ett eventuellt nytt krigsutbrott under kalla kriget och en ockupation av Sverige resulterade i ett högst hemligt och omfattande samarbete mellan det militära och civila. I vårt 23:e avsnitt delar Samuel Palmblad med sig av sin forskargärning om Smålands hemliga armé, en hisnande berättelse om mod, lojalitet och uppoffringar. I avsnittet kommer vi närmre de människor som fick det enorma ansvaret att bygga upp den grundstruktur som skulle förbereda Sverige och försvara landet vid en eventuell ockupation. En berättelse som har legat i det dolda – tills nu.

Hur bevarar man egentligen kultur och hur gör man när man ser till att något så abstrakt och flyktigt som just kultur ska vara beständigt, greppbart och tillgängligt för eftervärlden? Och vem gör det? Är det stora statliga verk med miljardanslag, är det institutioner med särskilda uppdrag eller sker det på något helt annat sätt? Svaren på frågorna är givetvis många och kanske ser det olika ut beroende på var i Kronoberg, Smålands, Sverige eller världen som vi befinner oss. I vårt 22:a avsnitt pratar vi om två personer som var på sitt sätt ansträngt sig för att vara en del av det sammanfogande kittet i det här med att samla och bevara kultur och som var för sig betytt enormt mycket för Kronobergs kulturhistoria, nämligen Blenda Andersson och Gunnar Olof Hyltén-Cavallius.

Välkommen till Kulturparkens mellandagspodd! Från den trehundra år gamla Högloftsstugan i museiparken samtalar historiker Håkan Nordmark och glasantikvarie Björn Arfvidsson tillsammans med programledarna Petter Ericsson och Kim Borvander Lindstedt om stort som smått inom museivärlden. Bland annat får Petter en avhyvling för att ha kallat Högloftsstugan för torp medan Björn hävdar att den ena flaskan inte är den andra lik, Kim försöker hålla ordning i ”klassrummet” och Håkan äter en clementin. Dessutom svarar vi på lyssnarnas frågor. För det musikaliska inslaget svarar folkmusikgruppen Sågskära.

Välkommen till Kulturparkens uppesittarpodd! Från den trehundra år gamla Högloftsstugan i museiparken samtalar luciastjärnorna och tomtenissarna: historiker Håkan Nordmark, arkeolog Alexandra Stiernspetz Nylén, glasantikvarie Björn Arfvidsson och konservator Maria Varhelyi. Lussekatterna Petter Ericsson och Kim Borvander Lindstedt programleder.

Håkan trasslar in sig i en berättelse om julfirande, Björn fastnar i museets samlingar och Maria bannlyser tejpen. Julsagor hör uppesittarkvällar till och Alexandra Stiernspetz Nylén avslutar uppesittarpodden med att finstämt läsa om Tomtebogatan ur boken ”Ture Sventon i Stockholm”. För det musikaliska inslaget svarar folkmusikgruppen Sågskära.

Mellan 1830 och 1930 emigrerar 1,3 miljoner svenskar till Nordamerika. Massflytten till det nya landet berodde på många olika anledningar men främst grundade den sig i 1800-talets stora befolkningsökning, Sveriges svaga industrialisering och ett omodernt jordbruk. Dålig tillgång till jobb gjorde att många vände blicken västerut, men det nya landet lockade långt fler än de som bara sökte ett jobb. En del såg möjligheten att fritt få utöva sin religion, en del ville slippa upplevd tyranni och en del var helt enkelt sugna på sitt livs största äventyr.

Blenda eller Blända. Du har troligen hört eller läst namnet men är kanske inte helt säker på vem hon var eller vad hon gjorde? Enligt sägnen var Blenda ledare för en grupp värendska kvinnor som med kvinnlig list och manliga hjärtan lyckades lura och slå ihjäl en dansk armé som var på krigståg i Sverige.

Kungen belönade Blenda och kvinnorna för deras handlingar och arvet efter dem är tydligt än idag. Exempelvis påstås att det är deras handlingar som är anledningen till den uråldriga Värendsrätten och det faktum att endast vissa kvinnor i Värend har tillåtelse att brodera det kungliga monogrammet på sina folkdräkter.

Blenda har en central plats i den småländska självbilden, så pass att gator, föreningar, passager och rondeller än idag namnges efter henne. Ganska bra jobbat av en person som aldrig ens har funnits.

Allhelgonahelgen står för dörren och i vårt 17:e avsnitt tittar vi tillsammans med etnolog Karin Nilsson på det här med döden genom ett historiskt perspektiv. Det blir folktro och traditioner, riter och seder – allt kopplat till döden, begravningar och en och annan gengångare.

I vårt 16:e avsnitt tittar vi än en gång närmre på det här med arkeologi. Smålands museum har nyligen öppnat forntidsutställningen ”13 000 år” och den blir utgångpunkt när arkeologerna Åsa och Alexandra berättar hur man går till väga när man skapar en utställning som ska sammanfatta de senaste 13 000 åren. Utifrån detta pratar vi även om några av Kronobergs mest spektakulära grävningar och fynd från de senaste 25 åren. Exempelvis om de 10 000 år gamla stubbarna som hittades på sjön Bolmens botten 2016 – något som visade sig vara en av de första fullvuxna skogarna efter inlandsisen.

För nära 200 år sedan satte fyra ungdomar skräck och rädsla i bygderna söder om Växjö. Rån och inbrott hörde till vardagen för de här fräcka unga brottslingarna, men snart skulle rättvisan komma ifatt dem. Det här är historien om fyra människoöden som alla har olika slut, det mest definitiva är vid galgbacken i Ingelstad en tidig augustidag 1830.

En del hävdar att det var bättre förr – i vårt 14:e avsnitt vill vi därför undersöka om det också kan påstås ha varit roligare förr. Vi dyker in i 1800-talets och tidiga 1900-talets underhållning för att se vad som kittlade skrattmusklerna och framkallade ”stor munterhet” hos publiken.

Avsnittet tar utgångspunkt från de kronobergare som hittade sitt kall i underhållningen och som genom det fick möjligheten att turnera land och rike runt, och som i vissa fall även hittade en internationell publik. Håll i hatten och häng med när vi stiftar nya och gamla bekantskaper i Kalle Kruse, Christina Nilsson, Sigurd och inte minst (fast ändå minst) Lille Gustaf.

Kerstin Gynnerstedt är författaren bakom den nya boken ”Vävt och broderat under två sekler – kvinnokraft och kvinnokultur”.

Boken utgår från textilsamlingen som getts namnet Hagelsmosamlingen efter Kerstins släktgård och där flera generationer kvinnor varit verksamma. Genom Vävt och broderat beskriver Kerstin textilier i ett småländskt bondhem under 1800- och 1900-tal, boken blir även en inblick i mode, trender och hur gårdens arbete förändras i takt med tidens gång.

Samma år som Alvesta blir köping tar den levnadsglade skåningen Claes Knutson examen från Kungliga Tekniska högskolans arkitektavdelning. Av ren slump ska deras vägar snart komma att korsas och resultaten kommer att bli storslagna. För Alvesta innebär det en stark framtidsutveckling, en frisk fläkt samt skapandet av flera viktiga och framstående byggnadsverk, för Knutson kommer det innebära bildandet av ett av Sveriges största arkitektkontor med flera stora uppdrag, bland annat åt IKEA.

Samuel Palmblads bok ”Arkitekt Claes Knutson – Du får aldrig stunden tillbaka” finns att köpa på Smålands museum och att beställa på vår webbplats.

Nils Dacke är för de allra flesta ett väldigt bekant namn. Samtidigt är faktorerna och händelserna som ledde fram till den så kallade Dackefejden ibland något mer vaga. I avsnitt 11 av podden får vi lära oss mer om vem Dacke var, vad han kom från och vilka händelser som låg bakom det faktum att han skulle komma att leda det största bondeuppror som norden någonsin sett.

Avsnittet bjuder på en resa i propaganda, myter och missuppfattningar kopplade både till Nils Dacke och kung Gustav Vasa. Visste du till exempel att Vasa var en riktig hejare på fake news? Hans påhittade historier om Dacke har överlevt tidens tand och lärdes till och med ut som sanningar i skolböcker ända in på 1980-talet. Vi går från gnistor till löpeld, och under upprorsårens tid är det mycket som hinner hända.

Mot slutet av 60-talet etablerades de första studioglashyttorna och i början var konstnär och hantverkare en och samma person. Det är lätt att tro att studioglaset är ett svenskt fenomen, men idén om studioglaset och dess möjligheter föddes i USA och kom som en reaktion på att glaskonstnärer där inte hade samma frihet som konstnärerna i exempelvis Sverige. Det skulle däremot inte dröja länge innan idén även skulle komma till Europa och Sverige. Studioglasets fokus låg tidigt på konstglas och med tiden har verken gått från att bara vara ”vackra” pjäser till att mer och mer förmedla budskap och involvera och ställa krav på den som betraktar glaset. Följ med på en spännande resa genom studioglaset utveckling i Sverige och utomlands!

I samband med 30- och 40- talens restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin gjordes även omfattande arkeologiska undersökningar. Omkring 7 800 föremål hittades – exempelvis byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, redskap för hantverk och jordbruk. Även lite mer udda och speciella saker grävdes fram. Podden kommer den här gången fokusera på ett av de mer udda föremålen som hittades, nämligen en del av ett horn/blåsinstrument som användes vid slottet. På webbplatsen digitaltmuseum.se kan du se bilder på hur delen till hornet ser ut.

I vårt åttonde avsnitt möter vi Mathias Boström, chef Smålands Musikarkiv, för att lära oss mer om sångerskan Christina Nilsson. Vem var egentligen Christina och hur gick det till när en liten flicka från enkla förhållanden blev en av vårt lands, genom tiderna, största superstar med stor internationell karriär? Det blir sång, det blir musik och det blir en spännande livsresa där vi lär känna Christina Nilsson betydligt bättre.

I vår sjunde podd möter vi Jimmy Vulovic, forskare, journalist och föreläsare. Vulovic arbetar just nu med en bok om läsning och läsfrämjande. Arbetet utgår från autodidakterna, så som Moa Martinsson, Eyvind Johnson och Vilhelm Mobergs väg till litteraturen. Moberg är viktig i sammanhanget och inte minst den självbiografiskt präglade trilogin om Knut Toring. Mötet med Vulovic blev ett samtal om Moberg och romangestalten Knut Toring, bildningsförbundens betydelse för läsandet under 1930-talet och skönlitteraturens möjligheter att förstå sig själv och världen.

Efter andra världskriget ökade efterfrågan på glas och för att möta omvärldens behov behövde de småländska glasbruken rekrytera fler medarbetare. Många nya medarbetare togs från lokalsamhället men en betydande del av arbetskraften kom även från den allt mer ökande arbetskraftsinvandringen till den svenska industrin. Arbetskraftsinvandringen till de små småländska bruksorterna kom under många år att bidra till både mångkulturella glasbruk och mångkulturella samhällen. Gunnel Holmér, glasantikvarie vid Kulturparken Småland berättar om människorna som invandrade till Småland för att arbeta och om förhållandena och förutsättningarna som rådde.

I vårt femte avsnitt undersöker vi om det finns en småländsk identitet. Vi frågar oss vad mörka Småland egentligen är, hur bilden av Småland sett ut över tid och vem som har definierat den. Beroende på vem man lyssnar till är ju smålänningen allt från flitig och arbetsam till direkt knipslug och rävaktig.

I vårt fjärde poddavsnitt träffar vi glasantikvarie Björn Arfvidsson och får höra historien om hur glaset kom till Småland. Resan börjar på 1600-talet med de små trevande glashyttorna och för oss fram till de stora, närmast explosionsartade satsningarna som skulle följa. Under den kommande expansionsperioden etablerades majoriteten av Sveriges glasbruk i Småland, och de kom att koncentreras till en mycket specifik region – det som vi idag kallar för Glasriket.

I vårt tredje avsnitt följer vi med Samuel Palmblad, Kulturparken Smålands förste antikvarie, på en tidsresa genom beredskapslandet Sverige, och tittar närmre på fettets betydelse för överlevnaden. Vilken roll spelade ”fettlänet” Kronoberg i landets beredskapsplanering och hur såg konkurrensen i detta ut med det närliggande Blekinge?

Det och mycket mer reder vi ut i veckans mycket feta avsnitt.

Välkommen in i pestens tid i Växjö. I avsnittet leder historikern Håkan Nordmark oss genom de olika händelser som utspelade sig i de centrala delarna av Växjö när pesten härjade som värst i början av 1700-talet.

1922 kommer Vilhelm Moberg till Alvesta och blir redaktör för Nya Växjöbladets lokalredaktion i Alvesta. Moberg var radskrivare och med en ersättning om 7 öre/rad gällde det att leverera innehåll. Genom sitt genuina idrottsintresse kom han att intressera sig för sporthändelser och idrottsrörelsen i Alvesta och förutom att skriva om själva idrotten drog sig Moberg inte för att i sina artiklar även kommentera både domare och publik.

Petter Ericsson, programansvarig vid Kulturparken Småland och Lennart Johansson, VD vid Kulturparken Småland leder oss genom ett samtal som helt fokuserar på Knivaherens förtjänster som lokalredaktör i Alvesta under 1920-talet.