Här presenterar vi ett urval av de böcker som vi säljer i museibutiken.
Vill du beställa?
Ring 0470-70 42 31 (tis-fre 10.00-17.00, lör-sön 11.00-16.00) eller skicka e-post till entren@kulturparkensmaland.se om du vill beställa en eller flera böcker.
Här presenterar vi ett urval av de böcker som vi säljer i museibutiken.
Ring 0470-70 42 31 (tis-fre 10.00-17.00, lör-sön 11.00-16.00) eller skicka e-post till entren@kulturparkensmaland.se om du vill beställa en eller flera böcker.
249:- + 105:- (emballage och porto) = 354:-
Gunnel Holmér, 1:a upplagan, 2020
Åsa Brandt etablerade Sveriges första studioglashytta i Torshälla 1968 och hon skulle få många efterföljare. Flera av pionjärerna är fortfarande aktiva samtidigt som också yngre generationer söker nya uttryck i glasmaterialet. Genom studioglasrörelsen har ett nytt kapitel i glasets historia kunnat skrivas.
På Sveriges Glasmuseum i Växjö visas den permanenta utställningen Studioglas i förändring. Utställningen har blivit möjlig genom objekt skänkta av konstnärerna själva. Nu kan denna äntligen kompletteras med föreliggande katalog. Därmed kan studioglasets fascinerande framväxt i Sverige följas även i ord och bild.
Katalogen är finansierad av Framtidens kultur och är ett samarbete mellan Kulturparken Småland – Sveriges Glasmuseum och Glasakademin.
199:- + 85:- (emballage, porto) = 284:-
Samuel Palmblad, 1:a upplagan, 2020
”Och det var många som agerade – den knäpp-uppige arkitekten Claes Knutson i Alvesta hade dagen till ära t.o.m. skrudat sig i stadsarkitektuniform, som han själv raljerade.”
Citatet är hämtat ur en tidningsartikel som skrevs i samband med invigningen av Alvesta köpings nya kommunhus och reningsverk 1956. En rad dignitärer närvarade, bl.a. landshövdingen, och skribenten understryker den positiva andan på orten där omfattande nybyggnadsprojekt var under uppförande eller på planeringsstadiet. Vid denna tid hade Alvesta köping uppnått den aktningsvärda åldern av elva år och framtidsoptimismen spirade. Köpingen bildades den 1 januari 1945 efter att Aringsås landskommun ombildades och municipalsamhället upplöstes.
Ett litet antal mycket företagssamma politiker drev kraftfullt frågan om utveckling och modernisering av samhället där behovet av bostäder ständigt växte. Den person som gavs uppgiften att realisera byggplanerna var nästan uteslutande stadsarkitekt Claes Knutson. I rollen som stadsarkitekt med egen affärsdrivande byrå erhöll Claes under 1950- och 60-talen en mångfald av stora uppdrag där slutresultaten i grunden påverkat bilden av tätorten. Hans knäpp-uppiga stil, som journalisten uttryckte, och förkärleken till det extravaganta innebar att även personen Claes väckte stor uppmärksamhet i den lilla köpingen.
I rollen som stadsarkitekt presenterades studier kring lämpliga exploateringsområden vilka ofta resulterade i konkreta stadsplaner. När bostadsområdena sedan skulle ritas och förpackas i konkreta bygglovshandlingar förändrades rollen där firman Claes Knutson arkitekt SAR Alvesta övertog arbetet. Ett smidigt och effektivt men med dagens ögon affärsetiskt högst tveksamt upplägg. Den karismatiske Knutson tog samhället med storm och arkitektbyrån växte i takt med den intensiva byggverksamheten som präglade Alvesta liksom flertalet tätorter i Sverige under 50- och 60-talen.
198:- + 85:- (emballage, porto) = 283:-
Samuel Palmblad, 2016
Kostamosaiken blev snabbt populär under 1950-talet och tillverkningen gav ett stort antal kvinnor sysselsättning. En helt ny produktionshall uppfördes i början av 1960-talet men redan efter några år hopade sig orosmolnen.
Den utländska konkurrensen blev för svår vilket medförde att bruksledningen tvingades avveckla all mosaikverksamhet 1967. Färgsprakande glasfält kan dock ännu beskådas över hela vårt land vilkas karakteristiska beståndsdelar framställs av skickliga glasarbetare i det lilla småländska brukssamhället.
119:- + 85:- (emballage, porto) = 204:-
Björn Arvidsson, Micael Ernstell, Maja Heuer, Gunnel Holmér, Lars Thor, 2007 (Kronobergsboken 2007)
Under fyra århundranden utvecklades ett nära samband mellan järnbruk, pappersbruk, sågverk, massafabriker, glasbruk och omgivande bygder med ingången i tjugoförsta seklet har bruksbygd och konstnärer etablerat samarbete i glasformgivning och studiokonst.
Sydöstra Småland med dess delar av Kronobergs län intar en framskjuten placering i sammanhanget. Genom framträdande kännare speglar föreliggande utgåva i flera artiklar det svenska glasets utveckling. Boken är ett samarbete mellan Kronobergs läns hembygdsförbund och Kulturparken Småland.