Våren 2021 publicerade UR Samtiden 14 föreläsningsavsnitt från Kulturparken Småland i programserien Länsmuseerna berättar. Här har vi samlat alla avsnitt samt vårt eget Tevemingel som är en fördjupning om de ämnen som Kulturparkens personal föreläste om.
Hur skulle staten agera och ta hand om medborgarna om det blev krig i Sverige? Samuel Palmblad, enhetschef för byggnadsvård, berättar om hur civilförsvaret var organiserat under kalla kriget med fokus på 1970- och 1980-talen.
En av Sveriges största operasångerskor genom tiderna, Christina Nilsson, föddes på en gård i Vederslöv undanför Växjö. Anders Bengtsson, antikvarie, berättar om Christina Nilssons liv och om den stora samling om henne som finns på Smålands museum.
Under en resa till Ryssland 1873 fick operasångerskan Christina Nilsson en gåva från tsar Alexander II och tsarinnan Maria Alexandrovna av Ryssland. Gåvan var smaragdsmycken och hon fick dem under ett framförande av Juvelarian ur ”Faust”. Maria Varhelyi är konservator och berättar om smyckenas dramatiska öde.
Möbelsnickaren Mauritz Ådahl emigrerade till Amerika vid 1900-talets början. Efter en resa tillbaka till Sverige återvände han, men han hade köpt biljett på båten Titanic och blev en av de 123 svenskar som omkom 1912. Hans klocka, vigselring, anteckningsblock och övriga saker skickades hem till familjen i Blekinge. Historiker Håkan Nordmark berättar och visar några av dessa föremål.
I slutet på 1990-talet genomfördes ett antal arkeologiska undersökningar vid den nya vägsträckningen av E4 vid Ljungby och Hamneda. Alexandra Stiernspetz Nylén, avdelningschef kulturmiljö och forskning, berättar om utgrävningen. Med hjälp av en paleobotaniker, som är specialist på fossila växter, fröer och pollen kunde man konstatera kraftigt förhöjda halter av vitsippa i graven från yngre stenåldern.
Sex kilometer norr om Växjö finns ruinerna efter Kronobergs slott. En gång i tiden var slottet, tillsammans med Kalmar slott, Jönköpings slott och Älvsborgs slott, Sveriges skydd mot ärkefienden Danmark. Genom historien har slottet fyllt flera funktioner förutom att vakta gränsen. Alexandra Stiernspetz Nylén, avdelningschef kulturmiljö och forskning, samtalar med historikern Håkan Nordmark om slottet och dess historia.
Ett av de mest populära helgonen under medeltiden var Sigfrid. Det finns två Sigfrid, berättar historikern Håkan Nordmark. Den verklige Sigfrid var troligtvis missionär från England och verksam i Växjötrakten på 1000-talet och legenden Sigfrid som man trodde var den som införde kristendomen i Sverige.
Varför har Småland kallats för glasriket? Björn Arfvidsson, avdelningschef för samlingar och glasantikvarie, berättar om de första glasbruken i Sverige och vilka faktorer som samverkade för att de skulle hamna på nästan samma plats i Småland.
Knut Bergkvist vid glasbruket Orrefors uppfann 1916 graalglastekniken som användes vid tillverkningen av kostglas. Björn Arfvidsson, avdelningschef för samlingar och glasantikvarie, berättar om tekniken att framställa gralglas och vad som föregick den.
Vad tänker man på när man hör Småland? Och vad har präglat synen på Småland och smålänningarna? Museichef Lennart Johansson samtalar med Peter Aronsson, professor i historia och rektor på Linnéuniversitet, om avgörande händelser som påverkat landskapet och om regionala skillnader och förändringar över tid.
Hur hamnar föremål som varit på månen på Utvandrarnas hus i Växjö? Museichef Lennart Johansson berättar om när svenskättlingen Edwin ”Buzz” Aldrin, andre mannen på månen efter Neil Armstrong, besökte Utvandrarnas hus 1970. Lennart Johansson berättar också om ett anspråkslöst föremål som i kombination med ett brev från USA:s president Richard Nixon blev intressant.
Gulli Petrini var en viktig röst för den kvinnliga rösträtten och levde under en tioårsperiod i Växjö. Där engagerade hon sig i politiska frågor och var med och startade en kvinnlig rösträttsförening 1903. Hon blev även den första kvinnan i Växjö stadsfullmäktige. Museichef Lennart Johansson berättar om Gulli Petrini och hennes gärning och naturvetenskapliga världsbild.
Dackefejden var ett bondeuppror initierat av Nils Dacke. Orsaken var ett starkt missnöje mot kung Gustav Vasas försök att stärka centralmakten. Nils Dacke, en bonde från Vissefjärda i Småland, är den första ur bondeled som träder fram på den historiska scenen. Historiker Håkan Nordmark berättar om Nils Dacke, dåtidens politiska maktspel och en brytningstid i svensk historia.
Blendasägnen finns i många varianter, men en av den äldsta nedtecknade är från 1690-talet. Det var när de småländska männen var iväg och krigade som dansken passade på att bränna, röva och skända. Då insåg Blenda att något måste göras och bjöd in danskarna på fest där de slogs ihjäl. Historikern Håkan Nordmark berättar om Blendalegenden och hur den till och med har påverkat lagstiftningen gällande arvsrätt.
Våren 2021 sände Kunskapskanalen 14 avsnitt i föreläsningsserien ”Länsmuseerna berättar” som spelats in tillsammans med Kulturparken Småland. Som fördjupning till avsnitten bjuder vi in till vårt digitala Tevemingel där vi berättar ännu mer om de ämnen som valdes ut.