Släkten och slavarna
- 25/1–25/5
- Utvandrarnas hus, Växjö

I Carl Johan De Geers utställning Släkten och slavarna har möbler, tyger och bilder sammanfogats till sju olika installationer. De berättar om konfrontationen med den egna släktens involvering i slaveriet på 1600-talet. Det handfasta arbetet, att spika och snickra på installationerna, kan ses som ett sätt att bearbeta denna omskakande upptäckt.
Bakgrund
Carl Johan De Geers konstnärliga praktik kan ses som en metod för bearbetning av den omskakande upptäckten kring släktens involvering i slaveriet. Louis De Geer, även kallad ”den svenska industrialismens fader”, var en framgångsrik affärsman som öppnade upp nya marknader för svensktillverkade produkter, men också ett barn av sin tid – då slavhandel var ett sätt att tjäna stora pengar. Norr om Ghanas huvudstad Accra finns än idag slavfortet Cape Coast Castle, tidigare kallat Carolusborg, som vittnar om släktens del i historien.
”Kan en vit svensk man berätta om Sveriges del av slavhandeln på 1600-talet? Tveksamt. Men – begrepp som appropriering, representation, identitetspolitik försvann för mig vid mötet med brasilianaren Antonio Geraldo Costa, som berättade att han var ättling till en afrikan som Louis De Geer lät frakta med slavskepp till Brasilien på 1600-talet. Costa sa att hans förfäders hemska öde för alltid är förknippat med efternamnet De Geer.”
/Carl Johan De Geer
Släkten och slavarna kan ses på Utvandrarnas hus fram till 25 maj 2025. Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum.
Bild: Illustration av Carl Johan De Geer