Emigrationsforskning

Svenska Emigrantinstitutets forskarservice besvarar endast frågor som kan relateras till emigration. För frågor kring släktforskning i allmänhet som inte berör emigrationen hänvisas till de digitala sökdatabaser som finns tillgängliga, exempelvis Ancestry, ArkivDigital, SVAR-Svensk arkivinformation, myheritage.se med flera.

Forskarsalen är endast öppen under vardagar och i mån av ledig tid. För att vara säker på att det finns möjlighet att forska, boka besöket nedan.

Öppettider Forskarsalen

Juni, juli och augusti är forskarsalen
öppen måndag–fredag 10.00–16.00

September är forskarsalen
öppen tisdag–fredag 10.00–16.00

Oktober–maj är forskarsalen
öppen onsdag–torsdag 10.00–16.00

Kostnader

Besök i forskarsalen, där du självständigt forskar, är kostnadsfritt. Om du önskar hjälp av vår personal med din forskning i forskarsalen kostar besöket 200 kronor ($25) för upp till två timmar, för längre än två timmar kostar det 400 kr ($50) . Utskrivna kopior kostar 2 kr styck. Endast kontant- eller kortbetalning.

Om du vill få forskningsfrågor besvarade så kostar varje fråga 400 kronor ($50).

Så påverkar Covid-19 vårt erbjudande

På grund av rådande läge med Covid-19 kan Svenska Emigrantinstitutet för tillfället inte erbjuda personalens hjälp vid besökares släkt- och emigrantforskning. Den som självständigt och på egen hand vill arbeta med databaserna kan fortfarande boka tid.

Om Svenska Emigrantinstitutet

Tanken på att samla in källmaterial kring svensk utvandring slog på allvar rot här i landet samtidigt med fullbordandet av Vilhelm Mobergs utvandrarroman. Det ska inte förnekas att stora samlingar skapats långt tidigare.

Redan vid emigrationens begynnelse upprättade Kungliga biblioteket ett avtal med emigrantprästen Tuve Nilsson Hasselquist om att svenskamerikanskt tryck skulle sändas till Stockholm. Vid seklets början skapade Swedish Historical Society of America ansenliga samlingar i Chicago.

Vetenskapsmän och privata samlare som professorerna Helge Nelson i Lund och Gunnar Westin i Uppsala, författarna Albin Widén och Otto R. Landelius samt chefredaktör Tell Dahllöf bör också nämnas. Ett systematiskt inventerings- och forskningsprogram kring utvandrarfenomenet saknades dock före tillkomsten av Svenska Emigrantinstitutet.

Uppbyggnaden av Svenska Emigrantinstitutets arkiv inleddes 1966. Utgångspunkten var att samla in det emigrationshistoriska material som fanns i Sverige, det vill säga, amerikabrev, dagböcker, fotografier och annat privatägt källmaterial. Insamlandet utvidgades 1968 till USA och Kanada, där ett 20-årigt mikrofilmningsprojekt startades.

Under ledning av Svenska Emigrantinstitutets ombud i Amerika Lennart Setterdahl har cirka 2 000 svenskamerikanska kyrkoarkiv inventerats och mikrofilmats. Dessutom har hundratals företags- och enskilda arkiv mikrofilmats. Cirka 3 000 svenskamerikaner har intervjuats med bandspelare. Följaktligen har Svenska Emigrantinstitutet samtidens största samling kring svenskar i Nordamerika.

Det rikssvenska grundmaterialet för släktforskning finns tillgängligt via databaser exempelvis församlingslängder och flyttlängder. US Federal Population Censuses och amerikanska passagerarlistor är exempel på officiellt amerikanskt forskningsmaterial, också tillgängligt i digitaliserad form. Bland de många specialsamlingarna bör nämnas Vilhelm Mobergs författararkiv till utvandrarromanerna.

Svenska emigrantinstitutet är medlem i det digitala nätverket EmiWeb. Till databasen är bland annat Svenska emigrantinstitutets databas EmiBas kopplad. Här hittar du uppgifter om emigration från en rad olika källmaterial.

Gå till EmiWeb