Säljägarnas boplats i sjön Bolmen

5 200 – 4 300 år sedan

Ända sedan tidigt 1900-tal har boplatsen på Gettersö i sjön Bolmen varit känd för sina många flintor utmed stränderna. Arkeologerna bedömde då att det var människor från den så kallade Gropkeramiska kulturen som hade bebott ön och menade att den hade använts som någon form av handelsstation. 

Trots denna spännande hypotes dröjde det ända till år 2016 innan arkeologer på nytt besökte platsen.  Fynd av flinta, keramik och skörbränd sten visade att hela ön hade använts under mellersta bondestenåldern, men det var inte stenåldersbönder som använt platsen. De senaste årens forskning av gravar på Gotland visar att dessa människor, som arkeologerna kallar gropkeramiker, var jägare som nästan uteslutande åt säl.

Genom att studera flintföremålens utseende och slagteknik samt genom en så kallad slitspårsanalys, kunde arkeologerna se att människorna på Gettersö hade jagat och skrapat skinn på vissa delar av ön och bearbetat trä och torrt skinn på andra platser. Det är verksamheter som visar att man jagat och kanske reparerat kläder och kanoter på ön. Arkeologerna hittade också keramik och bärnsten. Troligen var det flera familjer som gjorde återkommande korta besök på ön. Att de lämnade så mycket flinta kvar, visar att de snabbt kunde resa tillbaka till kusten igen för att skaffa mer.

Det här var en tid då det, precis som nu, förekom våld mellan människor. Hur kan det ha varit för familjerna som kom till Gettersö, som levde så pass annorlunda än bönderna runt omkring?

Eftersom jägarna kom tillbaka gång på gång var det också en plats där människor från två skilda grupper kunde mötas. Kanske förde besökarna från kusten med sig de exklusiva slipade flintyxorna och bärnsten som bönderna behövde, både till vardags och i olika ceremonier eller offer.

Vad besökarna fick i utbyte vet vi inte. Kanske var det viktigt för dem att få jaga älg. Älghorn behövdes till klubbor och andra verktyg som användes när man bearbetade flintan. Kanske var de intresserade av det rika ålfisket vid utloppen från sjön Bolmen där Gettersö ligger? Eller var de intresserade av de alkoholhaltiga drycker som tillverkades av jordbruksprodukter? Möjligheten att utbyta långväga nyheter kan också ha varit en viktig orsak till att grupperna höll sams.

 

 

The seal hunters’residence in Lake Bolmen

5,200 – 4,300 years ago

Ever since the early 20th century, the settlement on Gettersö in Lake Bolmen has been known for its many flints along the shores. The archaeologists then judged that it was people from the so-called Pitted Ware culture who had inhabited the island and believed that it had been used as some form of trading post.

Despite this exciting hypothesis, it took until 2016 before archaeologists visited the site again. Finds of flint, ceramics and fire-cracked stone showed that the entire island had been used during the Middle Peasant Stone Age, but it was not Stone Age peasants who used the site. In recent years research on graves on Gotland shows that these people, whom archaeologists call pit potters, were hunters who ate little else but seal.

By studying the appearance and impact technology of the flint objects and through a so-called wear trace analysis, the archaeologists could see that the people on Gettersö had hunted and scraped skins in certain parts of the island and processed wood and dry skins in other places. These are activities showing that people have hunted and perhaps repaired clothes and canoes on the island. Archaeologists also found pottery and amber. There were probably several families who made repeated short visits to the island. The fact that they left so much flint left shows that they could quickly travel back to the coast again to get more.

This was at a time when, just like now, there was violence between people. What could it have been like for the families who came to Gettersö, who lived so differently from the farmers around them?

As the hunters returned time and time again, it was also a place where people from two different groups could meet. Perhaps the visitors from the coast brought with them the exclusive sharpened flint axes and amber that the farmers needed, both for everyday use and in various ceremonies or sacrifices.

We do not know what the visitors got in return. Maybe it was important for them to be able to hunt moose. Moose horns were needed for clubs and other tools used when processing the flint. Maybe they were interested in the rich eel fishing at the outlets from Lake Bolmen where Gettersö is located? Or were they interested in the alcoholic beverages made from agricultural products? The opportunity to exchange long-distance news may also have been an important reason why the groups got along.